I en tidning idag kan vi
läsa att Jonas Sjöstedts (V) drömpost är infrastrukturminister.
Där säger han att med
honom på posten skulle man få ordning på den svenska järnvägen. Det vore roligt
att får ordentligt med pengar till underhåll, tillägger han
Ponera att Sjöstedt skulle
få bestämma infrastrukturen, samtidigt som då (V) får ett inflytande i den
förda politiken.
I Sverige har vi i runda
slängar 10.000 mil statlig väg 4.200 mil kommunal dito samt över 7.000 mil
enskild väg med statsbidrag samt alla övriga enskilda vägar.
Vi har dessutom ca 1.500
mil järnväg.
Sjöstedt vill ha pengar
till underhåll av järnväg, ej till väg
V vill kraftigt höja
kostnader för företagen, vilket innebär att kostnader för upprustningen kommer
öka. Under senare år har kostnader för upprustning av väg och järnväg ökat
kraftigt.
V vill att det ska bli
ännu dyrare.
Vägarna – Ja de får klara
sig bäst de vill. Underhållsbehovet är stort och trots att Alliansregeringen
ökat anslaget kraftigt jämfört med tidigare regering, så behövs åtskilligt mer.
Underhållsbehovet var stort efter år av misskötsel.
Med de inkomstskattehöjningar
man föreslår från vänsterhåll innebär det dessutom tuffa lönerörelser för att
kompensera intäktsbortfallet, vilket kommer att höja prislappen för drift och
underhåll av infrastruktur än mer.
Ja, det kommer ju förstås
bara drabba järnvägsunderhållet, eftersom vägarna inte får något.
Om det är
samhällsekonomiskt lönsamt, är inget som bekymrar Sjöstedt.
Om ett vägunderhåll är
efterfrågat av dem som använder våra över 22.000 mil vägar – Ja det får stå
tillbaka, så länge tågen går i tid.
Bevare oss, alla som har
behov av bilen dagligdags för att få livet att fungera. Med infrastrukturminister
Sjöstedt, kommer vi får det betydligt besvärligare.
