måndag 14 oktober 2013

Den digitala klyftan

En rapport från FN:s bredbandskommission, som nyligen presenterades, visar att mobilt bredband är den teknologi som vuxit snabbast i hela mänsklighetens historia. Just nu med ca 30 procent per år.

Norden är i Internet-toppen, men den digitala klyftan finns där fortfarande

När andelen invånare som använder Internet räknas, hamnar de nordiska länderna högst upp på listan. 91 procent av befolkningen i Sverige är nätanvändare och därmed ett naturligt inslag i människors vardag.

I år har man även mätt skillnaden mellan könen. Medan skillnaden är liten i de mest utvecklade länderna, är gapet betydligt större i länder med lägre inkomstnivåer.

Men nästan en miljon svenskar finns inte finns online. Ekonomi eller intresse, man ser inte nyttan, kan vara orsaker för många.

Våra äldre är en sådan grupp där klyftan finns – men den blir mindre och mindre.

Pensionärer e-handlar allt mer. Sedan 2012 har kundgruppen 65 år och uppåt haft en konsumenttillväxt på över 42 procent

Mycket återstår dock att göra för att motivera och utbilda våra äldre i möjligheterna med IT

Regeringen har satt som mål att Sverige ska bli bäst på digitalisering. För att nå målet har de tillsatt en Digitaliseringskommission.

"Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter", enligt infrastrukturministern

För att det ska ge utdelning, så måste vi motivera till användande. För att motivera till användande, måste vi ge meningsfulla användningsområden

IT och digitalisering är en viktig tillväxtfaktor och ett redskap för fördjupad demokrati. Ökade möjligheter till deltagande i samhällsliv, information, kultur mm och ökad möjlighet till kvarboende för våra äldre, är några av dessa områden.

Om Sverige blir bäst på att använda digitaliseringens möjligheter får vi se i december 2015 när Digitaliseringskommissionens slutredovisar sitt arbete.

söndag 13 oktober 2013

Infrastrukturminister Sjöstedt?

I en tidning idag kan vi läsa att Jonas Sjöstedts (V) drömpost är infrastrukturminister.

Där säger han att med honom på posten skulle man få ordning på den svenska järnvägen. Det vore roligt att får ordentligt med pengar till underhåll, tillägger han

Ponera att Sjöstedt skulle få bestämma infrastrukturen, samtidigt som då (V) får ett inflytande i den förda politiken.

I Sverige har vi i runda slängar 10.000 mil statlig väg 4.200 mil kommunal dito samt över 7.000 mil enskild väg med statsbidrag samt alla övriga enskilda vägar.
Vi har dessutom ca 1.500 mil järnväg.

Sjöstedt vill ha pengar till underhåll av järnväg, ej till väg

V vill kraftigt höja kostnader för företagen, vilket innebär att kostnader för upprustningen kommer öka. Under senare år har kostnader för upprustning av väg och järnväg ökat kraftigt.

V vill att det ska bli ännu dyrare.

Vägarna – Ja de får klara sig bäst de vill. Underhållsbehovet är stort och trots att Alliansregeringen ökat anslaget kraftigt jämfört med tidigare regering, så behövs åtskilligt mer. Underhållsbehovet var stort efter år av misskötsel.
 
Med de inkomstskattehöjningar man föreslår från vänsterhåll innebär det dessutom tuffa lönerörelser för att kompensera intäktsbortfallet, vilket kommer att höja prislappen för drift och underhåll av infrastruktur än mer.

Ja, det kommer ju förstås bara drabba järnvägsunderhållet, eftersom vägarna inte får något.

Om det är samhällsekonomiskt lönsamt, är inget som bekymrar Sjöstedt.

Om ett vägunderhåll är efterfrågat av dem som använder våra över 22.000 mil vägar – Ja det får stå tillbaka, så länge tågen går i tid.

Bevare oss, alla som har behov av bilen dagligdags för att få livet att fungera. Med infrastrukturminister Sjöstedt, kommer vi får det betydligt besvärligare.

lördag 12 oktober 2013

Donationsveckan

Rekordmånga har anmält sig till donationsregistret under årets Donationsvecka som slutar nu på söndag den 13 oktober. Aktiviteter pågår över hela Europa.

1,5 miljoner svenskar har registrerat sig i Donationsregistret, men det är långt ifrån tillräckligt för att Sverige ska vara självförsörjande på organ.

Över hela landet har insatser för att informera genomförts. Patientorganisationer, personal inom hälso- och sjukvård m.fl. har deltagit i arbetet med att sprida det viktiga budskapet

Syftet med veckan är att få fler att ta ställning i frågan.

8 av 10 svenskar är positivt inställda men tyvärr har bara hälften fattat ett aktivt beslut och gjort det känt för donationsregistret

En persons organ kan rädda upp till åtta personers liv.

Bli donator och rädda liv

fredag 11 oktober 2013

Dödens hav

Det har hänt igen, det som inte fick hända igen

Ytterligare katastrofer i Medelhavet med drunknande flyktingar. 12  utanför Egypten. Minst ett 50-tal utanför Lampedusa. Fler kan komma att räknas in bland de döda, när räddningsaktionerna är över.

Fler kommer att ta risken, det får vi räkna med. Men att i händerna på skrupulösa smugglare, i sjöovärdiga båtar riskera sitt och sin familjs liv, måste förhindras.

Både genom ökade möjligheter att spåra upp och lagföra smugglarna, men framförallt för att rädda livet, på dem som hamnar i dessa förödande situationer.

Fler fartyg med räddningsförmåga och utrustning för att ta hand om hjälpbehövande. Bättre övervakningsförmåga för att upptäcka dem och kunna undvika katastrofer och olyckor i tid och en bättre och mer solidarisk flyktingpolitik i EU, för att kunna ta hand om de som kommer hit
 
Det kommer att hända igen, det som inte får hända igen

torsdag 10 oktober 2013

Dödsstraffets avskaffande

Justice that kills is not justice

Så inleds en vädjan i Europarådet som pläderar för dödsstraffets avskaffande. Denna dag som kallas ”Världsdagen mot dödsstraffet”

Idag tillämpar cirka 50 länder fortfarande dödsstraff. För tjugo år sedan var det dubbelt så många. I Europa återstår Vitryssland.

Det finns många skäl till ett avskaffande. Inte bara att det är så oåterkalleligt att när, i vissa fall en avrättad senare visar sig oskyldig, så kan inte straffet upphävas.

Dödsstraff har heller ingen avskräckande effekt och inte gör det någon nytta för brottsoffren eller deras familjer.

De 42 länder, däribland Sverige, som står bakom appellen har alla skrivit under det så kallade Protokoll 13 som handlar om att avskaffa dödsstraffet under alla omständigheter.

Ett dödsstraff avskaffas inte över en natt

Europarådet och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna har fungerat som katalysatorer för denna utveckling bort från dödsstraffet, och har dessutom bidragit till att sprida denna utveckling vidare.

Nu finns många stater från flera kontinenter närvarande som undertecknare, som tagit steget bort från dödsstraff i sina respektive länder.

Låt oss med förenade krafter se till att resterande länder går samma väg.

 

onsdag 9 oktober 2013

”Kassettskatten” och privatkopiering

Nyligen kunde man läsa om breddningen av den sk kassettskatten, som nu har funnits i mer än 30 år.
Då kassettband, nu handlar det om avgifter på oinspelade CD/DVD-skivor och hårddiskar som ingår i utrustning "särskilt ägnade för framställning av exemplar av verk för privat bruk". Avgiften är tänkt att kompensera upphovsrättsinnehavare för vad de förlorar på privatkopiering och se till att de får en skälig ersättning för sitt arbete.

Copyswede är den organisation som har uppdraget att ge ut föreskrifter och samla in dennas avgift, direkt från återförsäljarna. Copyswede har nyligen breddat sina ersättningskrav på hemelektronik med inbyggd lagringsmedia till surfplattor, spelkonsoler etc.

Kritiken mot avgiften har främst berört två områden.
Från konsumenterna att det är felaktigt att ta ut en generell avgift för lagringsmedia som används för många andra områden, exvis egen säkerhetskopiering av fotoalbum, egna textfiler och dokument mm.
Från branschen att det medför en minskad försäljning, då e-handel istället ökar och går till företag som ligger utanför Sverige.
Ett stort antal sådana butiker finns redan etablerade, med kataloger och beställningsvillkor på svenska. Att få varorna, till ett lägre pris än i Sverige, hemlevererat till dörren, kommer ha till följd att en bransch på sikt slås ut i Sverige och upphovsrättskompensationen därmed förfelat sitt syfte.

Ser man lite framåt, så ökar nu streamingtjänster och molntjänster, vilket innebär att lokal lagring av media minskar, då man lyssnar på musik och ser filmer ”live” via nätet.

Detta torde på sikt innebära att försäljning av minnen minskar och därmed ersättningen till upphovsmännen.

Det vore rimligt att utreda alternativa möjligheter till denna avgift, både för att upphovsrättsinnehavarna inte skall bli berövade sin inkomst, men också för att konsumenter inte ska behöva betala för något de inte nyttjar.

tisdag 8 oktober 2013

Äldreomsorg – vad styr kostnader resp. nöjdhet?

Äldreomsorgen står för ungefär en femtedel av kommunernas samlade kostnadsbörda.
Skillnaderna är dock mycket stora mellan olika kommuners kostnad.

Dagens Samhälles senaste nummer granskar variationerna utifrån rapporten ”Vad kostar verksamheten i din kommun?” från SKL och SCB.

Är hemtjänst dyrare i glesbygd, då personalen måste lägga mycket tid på resor?

Inte alltid. Bland de 50 mest glesbefolkade kommunerna finns 6 av de 50 kommuner som har landets lägsta hemtjänstkostnader

Det finns heller inte några samband mellan kostnader och kommunens invånarantal. Såväl små som stora kommuner kan ha höga kostnader.

Kostnaden för en plats på ett äldreboende varierar mellan 364 000 kronor och 807 000 kronor. Kostnaderna för hemtjänst varierar ännu mer.

Men är användare av äldreomsorg mer nöjda i kommuner som lägger mer pengar på äldreomsorgen nöjdare? Nej, något sådant samband syns inte heller i statistiken, enligt en analys av kommunernas kostnader och Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2012 där äldre som bor på äldreboenden eller har hemtjänst anger hur nöjda de är.

Jämförelsen visar till exempel att hemtjänsttagarna i Håbo är lika unisont nöjda som de i Lessebo, trots att Lessebo lägger nästan dubbelt så mycket pengar på en genomsnittlig brukare. Och i både Töreboda och Sorsele är 92 procent av dem som bor på äldreboendena mycket nöjda eller ganska nöjda, trots att Töreboda lägger 540 000 kronor per boende och Sorsele 800 000 kronor.

Då det i Skaraborg finns kommuner som tillhör såväl högkostnads- som lågkostnadsgrupperna, så kommer jag följa upp med studiebesök på dessa orter för att försöka få en bild av vad som skiljer och vad de kan lära av varandra.

måndag 7 oktober 2013

Små och lätta vapen

Efter Westgate-dådet i Nairobi, efter skolskjutningarna i USA, efter skotten mot polis i Fallujah, efter ……

Små och lätta vapen är ett av vår tids största gissel. Konsekvenserna av användandet av dessa stannar inte vid de omedelbara och uppenbara i form av spillda liv, bestående men och handikapp samt långtgående psykologiska skador. Utöver de förödande konsekvenserna för drabbade individer, bidrar väpnat våld också till långtgående konsekvenser för samhället.

Väpnat våld inverkar också på staters produktivitet, så till vida att majoriteten av offren kommer från den unga och produktiva delen av befolkningen och reducerar därmed möjligheter till produktivt arbete. Den minskade livskvalité och ökade osäkerhet som följer av väpnat våld, kan också inverka negativt på den privata investeringsviljan.

Totalt sett underminerar väpnat våld möjligheterna till utveckling och utgör ett direkt hinder för uppfyllelsen av Milleniemålen.

FN:s program för utveckling, UNDP, uppskattar den totala kostnaden för väpnat våld enbart i länder som befinner sig utanför konflikt att uppgå till 163 miljarder dollar årligen.

I dessa sammanhang utgör det väpnande våldet ett hinder även för vårt bistånd. Det utgör ett direkt hot mot biståndsarbetare och medverkar till att biståndsmedel måste användas till säkerhetsarrangemang och att mildra de omedelbara konsekvenserna av våldet, snarare än till utveckling. Det hindrar också den långsiktiga utvecklingen mot tillväxt och välfärd.

Sverige måste därför, tillsammans med EU och FN, agera kraftfullt för ett bekämpande av den okontrollerade spridningen av små och lätta vapen.

 

söndag 6 oktober 2013

Partiledardebatten

Mot en enad Allians står en opposition, som i många frågor har helt olika förslag och lösningar.
Alliansknapparna är ordentligt placerade på partiledarna, för att markera enigheten.
Någon enighet hos oppositionen kan däremot inte skönjas. 

Det är bra att miljöfrågorna får stor uppmärksamhet i debatten.
Frågan som delar blocken är om vi gör tillräckligt och vad som isåfall bör göras
Gör det någon större skillnad om Sverige, som redan är bäst i klassen, med stora pengar klarar ytterligare några enstaka procent.
Om det kan vi ha olika mening, men helt klart är att de ökade skatter som MP vill införa för att sänka utsläpp, blir till ett högt pris för medborgarna i vårt land.

MPs förslag om höjd bensinskatt slår mot hushållen, det blir dyrare att köra bil, vilket slår hårt mot alla oss som bor utanför storstäderna

MP vill införa en lastbilsskatt, vilket innebär högre priser på varor och livsmedel för alla.
Dessutom finns en stor osäkerhet om detta kan komma att gälla för utländska åkare, vilket snedvrider konkurrensen och slår ut inhemska åkerier.

MP höjer skatten på kärnkraftsel och el från vattenkraftverk, vilket innebär högre elräkning för de allra flesta. Att hårt beskatta koldioxidfri el verkar märkligt.

En flygskatt föreslås, vilket slår på biljettpriset och hämmar flyget generellt.
Det innebär heller inga incitament för flygoperatörer och tillverkare att ta fram renare bränslen, vilket skulle stimuleras om man istället gav en motivation för detta.

MP vill dessutom föra in en extra skatt på utsläppsrätter för svenska företag, vilket ytterligare snedvrider konkurrens och hotar svenska jobb.

Mer om skillnaderna mellan Alliansens och oppositionens förslag ska jag redogöra för i kommande inlägg.

lördag 5 oktober 2013

Motioner i Riksdagen

Igår slutade motionstiden i Riksdagen. 3548 motioner blev det från ledamöterna. En av de motioner jag gärna lyfter upp är denna, undertecknad tillsammans med Ulf Nilsson

LSS

Sedan LSS ( lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) tillkom 1994 har många människor fått en högre livskvalitet. Denna rättighetslagstiftning har bidragit till att ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet att leva ett liv som andra och har ökat möjligheterna att delta i samhällslivet. Trots en kraftig kostnadsutveckling sedan starten framkommer i utredningen av assistansersättningens samhällsekonomiska effekter (Socialstyrelsen 2008 131 27) att personlig assistans ändå är en kostnadseffektiv åtgärd som därför borde utökas till fler. Förutom att ge personer med funktionsnedsättning ett värdigt liv som kan fyllas med mening, skapar även LSS arbetstillfällen för unga, invandrare och andra personer som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Den har även bidragit till att personer med funktionsnedsättning kommit in på den öppna arbetsmarknaden.

I juni 2009 föll en dom i Regeringsrätten, mål nr 5321-07, 2009-06-17, som har fått omfattande negativa konsekvenser för många personer med funktionsnedsättning. I domen snävar Regeringsrätten in begreppet grundläggande behov till att enbart gälla ”sådana hjälpbehov som uppfattas som mycket privata och känsliga för den personliga integriteten och där personen med funktionsnedsättning måste anses ha ett särskilt intresse av att kunna bestämma vem som ska ge sådan hjälp och hur den ska ges”. Detta innebär i praktiken att handläggaren bedömer vad som är privat, känsligt och när det finns ett särskilt intresse att själv få bestämma och inte den enskilde själv. På detta sätt fråntas individen rätten att fatta beslut om det som är mest privat, vilket i högsta grad torde kränka den personliga integriteten.

Precis som Försäkringskassan har Regeringsrätten också en restriktiv bedömning av de grundläggande behoven i LSS. Delaktighet i samhällslivet, självbestämmande och jämlikhet i levnadsvillkor som var ledord vid tillkomsten av LSS hamnar nu helt i skymundan. En grundbult i LSS återfinns i 7 § där individens rätt till goda levnadsvillkor lagfästs. Begreppet ”goda levnadsvillkor” innebär att en persons livssituation ska jämföras med en person utan funktionsnedsättning. I förarbetena till LSS står att en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer ska göras. Det krävs en helhetssyn. Försäkringskassans och Regeringsrättens tolkning visar dock på det motsatta.

FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av Sverige hösten 2008. I artikel 3 i denna konvention ligger principerna om icke-diskriminering, fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället, lika möjligheter och principen om individuellt självbestämmande innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende. Genom Försäkringskassans och nu senast genom Regeringsrättens prejudicerande men också senare domar diskrimineras personer med funktionsnedsättning vad avser möjligheten att bilda familj, att arbeta och att leva ett liv i övrigt som är jämlikt andra. Den nya tolkningen av LSS kring tolkning av de grundläggande behoven går stick i stäv med FN-konventionen.

Regeringen har lagt ut flera uppdrag till bland annat Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) för att följa upp och analysera effekterna av de förändringar som gjorts inom personlig assistans och assistansersättning. De ska också ta fram underlag för och bedöma utfallet av Försäkringskassans beslut om assistansersättning vid nybeviljande som vid tvåårsomprövningar och ISF ska redovisa tänkbara orsaker till detta. ISF ska också kartlägga vilka assistansberättigade som berörs av förändringarna och vilka eventuella andra insatser som har erbjudits dessa.

Personer med funktionsnedsättning ska ha makt över sin vardag. Och samhället ska skapa förutsättningar för att kunna leva ett självständigt och ansvarstagande liv. För att garantera personer med funktionsnedsättning deras mänskliga rättigheter måste rätten till arbete, att bilda familj och leva jämlikt förtydligas i LSS. Med utgångspunkt från Försäkringskassans fortsatt alltmer restriktiva bedömningar vad beträffar grundläggande behov enligt § 9a LSS finns det anledning att tydligare definiera vad vi menar med grundläggande behov. Detta för att bibehålla lagens intentioner.

fredag 4 oktober 2013

McDonald’s

Idag besökte jag tillsammans med politiker från lokal och riksnivå McDonald’s i Lidköping, som drivs av Carina Wilhelmsson.
Förutom denna restaurang, driver hon restaurangerna i Mariestad, Skara och Falköping.

Besöket handlade om att visa kvalitetsarbetet inom McDonald’s
internutbldningarna för anställda och sist men inte minst djuromsorgen.
Vi gjorde besök såväl bakom disken i restaurangen, som på en gård i Tun som är leverantör av kött till hamburgarna.



En av många synpunkter som framkom var hur mycket nytta den sänkta restaurangmomsen gjort för möjligheten att kunna anställa och behålla framförallt ung personal.
Något som i hög grad är aktuellt att hitta alla möjliga utvägar för idag.

Carina Wilhelmsson, som brinner för företagsfrågor och för sin personal, berättade att McDonald’s restauranger ofta är en bra startpunkt för ungdomar som ska ut i arbetslivet.

Det de tar med sig därifrån är arbetslivserfarenhet och en insikt i vad som krävs för att driva ett företag framgångsrikt.

torsdag 3 oktober 2013

Luft(s)lott

Socialdemokraterna lade igår sitt budgetförslag.
Två höjd?punkter (av många) ur förslaget:

Utgiftsökningar är inte finansierade – satsningarna är ett luftslott. S säger att de kommer att acceptera alliansregeringens femte jobbskatteavdrag. Trots det säger S nej till det femte jobbskatteavdraget i sin budget och använder pengarna som jobbskatteavdraget kostar till att spendera på annat. Det innebär att satsningar på 12 miljarder kronor i budgeten är ofinansierade.

S vill kraftigt höja arbetsgivaravgifterna för att ha unga personer anställda. Återställaren ska ske i två steg, med en första skattehöjning på 7,2 miljarder kronor 2014 och 7,2 miljarder till någon gång därefter.

För en matvarubutik med 20 anställda varav åtta är under 25 år (och fem av dem är under 23 år) innebär Socialdemokraternas förslag en skattehöjning med 400 000 kronor per år. Skattehöjningen motsvarar alltså drygt en anställds lön för ett år. Det är självklart att det kommer att göra det mindre attraktivt att anställa unga och att färre unga får jobb.

Flyktingar dör i Medelhavet

Det har hänt igen.

94 flyktingar har nu drunknat, eller omkommit av brand sedan deras båt började brinna och kapsejsade utanför den italienska ön Lampedusa.
Flera hundra saknas – 500 tros ha varit ombord, enligt CNN

Jag har vid otaliga tillfällen lyft frågan om “Dödens hav” i kammaren.
Vid återrapporterna från EU:s toppmöten, har jag vid flera tillfällen frågat statsministern om vad EU gör och vad Sverige kan göra för att driva på.
Tusentals flyr i undermåliga båtar eller båtar som hyser alltför många på färden över Medelhavet.
Det är en skam att människor som flyr från svält, krig och katastrof, ska behöva dö under flykten.

Vi måste solidariskt se till att EU och alla dess medlemsländer tar ett ansvar för att ta emot människor på ett värdigt och humant sätt.

onsdag 2 oktober 2013

Språngmarsch genom dagen

Idag har det varit hektiskt mellan alla möten.

Tidiga morgontåget upp och ett försök att läsa in morgonens nyheter på tåget samt handlingar inför dagens möten.

Rask promenad till Riksdagen, för att pustande sjunka ned på en stol och delta i styrelsemötet för riksdagens kristna grupp. Uppgifter fördelas inför höstens möten.

Därefter en sväng förbi partikansliet för att gå igenom några motioner med kanslichefen, inför inlämnandet. Ut igen på kort promenad till UD, för en träff med nedrustningsenheten som håller en briefing för civilsamhällesorganisationer kring kärnvapennedrustning, vapenexport mm. Livlig diskussion och många frågor ställs och besvaras.

Därefter tillbaka till riksdagen för en träff med människorättskämpar från Colombia som berättade om vad just nu händer i både fredsförhandlingarna med gerillan, men även i försoningsprocessen, markåterlämnande osv. Mycket återstår att göra och det finns en frustration att det tar lång tid, samtidigt som man har ett hopp om en ljusare framtid.

Ned till kansliet för att lyssna på Ola Ullsten som, intervjuad av Bengt Westerberg, berättar episoder ur sitt politiska liv och presenterar sin nyutkomna bok ”Så blev det”.


Raskt iväg till kammaren för att delta i kvittningsmötet, för att hålla ordning på att vi har balans inför omröstningarna.

Därefter votering – stämmer antalet – Nej, några för många borta i första omröstningen.
Nästa omröstning stämmer antalet, men är det två eller flera fel som tar ut varandra?
Omröstningen över – snabbt till kammarkansliet för att få ut detaljerade omröstningsprotokoll.

Skyndar till tåget – väskan redan packad och klar utanför kammaren.
Sjunker ned på min plats på tåget och går igenom voteringsprotokollen.
Ser att det missats från en del ledamöter, både egna och andra partiers.
Skriver mail för att påpeka för ”de mina” att de fumlat med knapparna.
Hinner gå igenom dagens mailhög under tågresan.

Äntligen hemma.
Dags att gå igenom posthögen hemma och förbereda morgondagens möten.
Lite färre möten i morgon = lite mindre spring.

tisdag 1 oktober 2013

Manifestation mot utvisning

Ikväll deltog jag i en manifestation i Vedum, tillsammans med 250–300 övriga deltagare.
Utvisningen av familjen Hoti-Morina från Vedum till Kosovo har väckt starka reaktioner. Familjen har bott 15 år i Sverige och alla barnen är födda och uppvuxna här.




Ljuständning och tal, blandat med sång från en kör av barnens kamrater och ett samtal via mobiltelefon med pappan i familjen nedifrån Kosovo, var fina inslag i kvällens manifestation. 27 lokala företag hade skänkt pengar, tillsammans med intäkterna från försäljning av marschallerna blir det en grundplåt till stöd för familjen.

Arbetet med att få familjen tillbaka engagerar merparten av bygdens invånare.

måndag 30 september 2013

Bistånd

Idag blev jag uppringd av SvD, som ville veta hur jag såg på nyhetsrapporteringen som varit de senaste dagarna kring det svenska biståndet.
Det påstås, mer eller mindre, att biståndet inte ger något resultat och att uppföljning av hur pengar hanteras är mycket bristfällig
Mycket kritik ägnas åt FN-systemet och där särskilt åt United Nations Development Programme  - UNDP

UNDP är FN:s största aktör på utvecklingsområdet och arbetar med att stödja biståndsmottagande länders förmåga att genomföra utvecklingsarbete. För Sverige är UNDP en viktig samarbetspartner inom områden som demokratiprojekt, miljö/klimatarbete och konfliktförebyggande arbete.
Sverige har haft synpunkter och givit kritik till UNDP och över tid har organisationen förbättrat sin redovisning.

Mer finns att göra, men det innebär inte att biståndet skall minska eller upphöra, som vissa gör gällande, utan vi ska ytterligare skärpa transparens, korruptionsbekämpning och resultatredovisningar.

Vad gäller resultat, så finns otaliga resultat redovisade på UNDP:s hemsida
Eller om man vill se de projekt, där Sverige är delaktig.

Vårt bistånd ska vara generöst och effektivt. För att biståndet ska göra så mycket nytta som möjligt ska det baseras på forskning och erfarenhet. Att visa resultat är viktigt, MEN resultat låter sig ofta inte mätas på några få år, utan långsiktighet och uthållighet får vara ledord.

Resultat låter sig heller inte alltid mätas i antal,  -hur mäter man en demokratiseringsprocess?

FN är den enda organisation med möjlighet kunna verka på global nivå med bistånds- och utvecklingsfrågor av den storlek som krävs.

Kritisk granskning av våra biståndspengar och av FN-systemet är bra. Det ska däremot inte leda till att dessa satsningar minskar, eller att FN:s legitimitet urholkas. Tvärtom är dessa granskningar en källa till förbättringsarbete.

 

söndag 29 september 2013

Utvisning av familj

Migrationsverkets beslut att utvisa Vedumsfamiljen Hoti-Morina till Kosovo har väckt starka reaktioner. Fyrbarnsfamiljen har bott i Sverige i femton år och alla barnen är födda och uppvuxna i Vedum, Vara kommun.

– Det är oundvikligt att inte bli personligt berörd av detta. Jag anser att Migrationsverket har tolkat lagstiftningen felaktigt och vi bör från politiskt håll se över myndighetens tolkning av lagen

Utvisningen strider mot FN:s konvention om barns rättigheter

Trots stort engagemang från civilsamhället så genomfördes utvisningen under torsdagen.

– Utvisningen är inhuman och oacceptabel. Barnen fick inte ens ta avsked till sina skolkamrater eller hämta sina leksaker. Det är inte förenligt med FN:s barnkonvention. Det strider mot allt sunt förnuft att utvisa fyra barn som är födda i Sverige och levt hela sitt liv här, till något, för dem,  helt främmande

lördag 28 september 2013

Bokmässan

Bok & Biblioteksmässan är i full gång.
Träffa några av oss riksdagsledamöter där och ställ frågor, eller diskutera sakpolitik.

Sveriges riksdag deltar på Bokmässan i Göteborg den 26–29 september. I riksdagens monter, C01:42, kan besökarna träffa mig och mina kollegor, få svar på frågor om riksdagen, beställa informationsmaterial och bekanta sig med riksdagens pedagogiska utbud.

I år kommer 45 av oss ledamöter att finnas på plats i montern och träffa besökare.

Vem som står när, ser du på anslaget i montern.

I montern svarar också Riksdagsförvaltningens personal på frågor om riksdagen och om EU och visar hur man hittar i riksdagens dokument på webbplatsen och i Riksdagsbibliotekets samlingar.

Ta chansen och möt oss på Bok- och biblioteksmässans monter C01:42.

fredag 27 september 2013

Klimatskeptiker har fel

Så lyder Dagens Nyheters rubrik idag när IPCC:s -FN:s klimatpanels rapport presenterades.

Det blir allt varmare och forskarna säger att det är 95 procents sannolikhet att vi människor åstadkommer detta. Sannolikheten har ökat från 90 procent, sedan förra rapporten släpptes för sex år sedan.

En av mina hjärtefrågor, är våra biståndssatsningar. Det är angeläget att ett svenskt bistånd ska vara generöst. Därför är Folkpartiet i regeringen garant för att en procent av Sveriges BNI avsätts till bistånd. Det finns många frågor vi har arbeta med i biståndet, såväl utrota hunger, som barnhälsa, minskad mödradödlighet eller demokratimål.

Till detta kommer också klimatfrågorna.
En ökad satsning på klimatbistånd är välkommet, men det är angeläget att klimatbiståndet till största delen blir additionellt, då vikten av ett stort humanitärt bistånd inte får undermineras.

Klimatproblematiken har tagits på ett allt större allvar i många länder tack vare det senaste årets rapporter, där ovan nämnda IPCC-rapporter spelar en stor roll

 De väntade klimatförändringarna kommer att innebära extrema vädersituationer vad gäller torka, väta, blåst och temperaturer. De som kommer att drabbas allra hårdast är många människor i utvecklingsländerna. För att förhindra denna utveckling är ett riktat miljöbistånd nödvändigt. Miljöbistånd kan medverka till tekniköver­föring och tillvaratagande av förnybara resurser samt bidra till en gemensam satsning för att förhindra de svåraste klimatscenarierna och därmed skapa en bättre miljö och hälsa.

I samband med kommande klimatförhandlingar är det av allra största vikt att ett rättviseperspektiv genomsyrar förhandlingarna som ger de fattigaste länderna rätt till utveckling och därmed också en ökad chans till fattigdomsbekämpning.

 

torsdag 26 september 2013

Intervju och Utrikesutskottsmöte

Idag hade jag ett tidigt morgonmöte med en journaliststuderande angående kränkande särbehandling i arbetslivet, som vi igår hade ett seminarium om här i Riksdagen.

Seminariet var intressant och välbesökt. Många tankar gavs kring hur vi bör gå vidare för att lyfta frågan till hög politisk nivå.

Det är just detta som intervjun med journaliststudenten handlade om. Vad händer i riksdag och regering. Pågår aktiviteter som leder frågan framåt. Svaret på denna fråga är –Nej, inte mycket. Frågan är fortfarande svårgreppbar för många. Troligen för att ämnet sprider sig över många utskott och därmed blir varje del mindre, när man bryter ned det i fackutskottsansvar. Både arbetsmarknads, justitie- social- och socialförsäkringsutskotten har delansvar i att lösa frågan. Allt från hur arbetsmiljölagar stiftas och föreskrifter utformas, till hur försäkringskassa, domstolar och sjukvård hanterar de drabbade.
Dock är det glädjande att ämnet har fått större medial uppmärksamhet på senare tid.
Det kommer att påverka på sikt.

Under förmiddagen är det möte med Utrikesutskottet. På agendan är det bl.a. ramavtal om partnerskap mellan EU Filippinerna, resp Vietnamn.

Avtalen handlar om åtaganden, från båda sidor, om respekt för mänskliga rättigheter, ickespridning av massförstörelsevapen, utvecklingsfrågor, handel och klimat. En stor spännvidd således.

I övrigt är det fortfarande motionsskrivande som gäller. Några finns kvar att författa, innan flitens lampa slocknar för kvällen.